Gott nytt år och saknaden av en kär vän!


Snart är det inte längre 2007 utan 2008! Om närmare bestämt ca 11 timmar. Fick just ett samtal från min älskade Linda som befinner sig i Australien, närmare bestämt melbourne! Där har de bara drygt en timma till det nya året. Orättvist faktiskt! Fuck tidsskillnader. Dock skulle livet bli rätt komlicerat utan dem.. Kändes dock helt stört att prata med henne. har inte gjort det sedan hon gav sig av den 4 november. Saknaden är verkligen stor, så stor att jag inte kan sätta ord på den varken i tal eller text. Helt stört att ha levt ihop med en människa typ minst 8 timmar om dagen, minst 5 dagar i veckan i 12 år och sedan inte ses på långlång tid. Minst hälften av låtarna på min Ipod påminner mig om henne. Men jag ser det positivt: 2008 är året då jag kommer få se henne igen!

image13

Pialinda och Kickikarin på gotland 2006, those were the best days of my life!


Nog om mina sentimentala nostalgikänslor. Ikväll är det party som gäller! Först middag hos Josefin och sedan fest i Tyresö. Har inte så höga förväntningar men jag hoppas att det blir skoj!

Gott Nytt År på er allihopa!

Juldagen

Juldagen har precis som julafton spenderats i lugnets tecken. Var dock ute och promenerade med Angelica, www.angelicascloset.blogg.se i över en timme och fikade senare med hälsosamt grönt thé hemma hos henne. Supermysigt som alltid att träffa Angelica. Vi träffas inte så ofta nu för tiden. Jag fick låna tre böcker av henne som hon rekomenderade. Bergdorfblondiner, Stjärnfabriken och En shopoholics bekännelser. Så nu ska jag plöja dem under julsemestern för att se vilken som är min favorit.


image12
Har du läst någon av böckerna eller kanske alla? Vilken är din favorit?

Julafton

Idag är det en väldigt annorlunda julafton för mig. Har varje år sedan jag var liten varit på/haft stora julfester med många släktingar. I år är jag, mamma, pappa och min storebror hemma och firar med bara familjen. Jag klagar inte, jag tycker det är hur mysigt som helst att bara ta det lugnt. Äta julmat, öppna paket, titta på kalle och fika med chokladpraliner och kaffe såklart. Vi ska istället träffa delar av släkten på annandagen och igår var på en en rundtur då vi besökte alla "gamla" släktingar och överlämnade julmat och klappar.


uppesittare


Igår satt mamma och jag, efter vi klätt julgranen och mös med mysigt julté och pepparkakor. Vi gjorde också försök att rimma på paketen. Men allt vi kom på var för avslöjande. Så jag skrev om alla mina i morse.

Nu ska jag gå och hjälpa till lite med maten! Men God Jul på er allihop!

Förra inlägget är ju självklart inte skrivet på julafton utan i onsdags!

Jag är inte helt haj på bloggens funktioner och rågade visst spara istället för att publicera när jag skrev i onsdags!Bloggen och ocxkså oerhört ful och kommer snart att få hjälp med att få den lite mer "Jag"


En dag kvar till välbehövd semester!

Jag har jobbat heltid på dagis sen jag kom hem från USA i slutet av september och börjar känna mig rätt sliten i kropp och själ. Senaste tiden har vi dessutom haft mängder av spännande åkommor som kommit och gått bland båda barn och personal. Jag har dock klarat mig utan de värsta sjukdommarna, smittkoppor och vinterkräksjukan inräknas där. Däremot har jag varit förkyld från dag ett. I morgon är dock min sista dag innan jul och jag passar på att ta ut mina intjänade semesterdagar och är ledig till 7 jan. Ska bli så grymt skönt att vila upp sig och bara slappa och göra sånt som jag inte har tagit mig tid att göra under hösten.

I kväll ska jag på Spelning/releasefest med bandet År&dar! De är verkligen hur grymma som helst. Spana in deras hemsida
www.arochdar.se eller www.myspace.com/arochdar.  Det ska bli najs. Kommer träffa folk jag tycker mycket om men inte har sett på ett tag nu. Appropåett tag. Min bror kom by the way hem från lund, där han bor, igår kväll. Har inte träffat honom på 4 månader. Helt stört att man först träffar en person varje dag under sin uppväxt för att sedan kunna vara ifrån varandra sjukt långa perioder utan att egentligen sakna varandra. Det är fölrst när man ses igen som jag känner hur mycket jag saknat honom.

Vargjakt

Finns det något bättre än att dra på sig flanellskjortan, mollskinnsbyxorna, kängorna och en riktigt varm mössa, ladda geväret och dra ut på vargjakt? Jag skulle vilja påstå att så är inte fallet. Det finns enligt mig inget större nöje än en ordentlig jakt tillsammans med killkompisarna. Det är viktigt att komma ihåg att vargjakt inte är någonting för barn och kvinnfolk utan helt ett evenemang för riktiga grabbar.


Vi är ett gäng med fantastiskt god stämning och sammanhållning. 15 grabbar mellan 25 och 40 år och vi delar förutom jaktintresse även självgodhet och blodstörst. De flesta tror sig vara lite bättre än alla andra, men där har de fel allihop, för det är det bara jag som är.


En gång varje månade träffas vi grabbar en bit utanför stan, redan i bilen ut brukar jag känna hur pulsen sakta men säkert ökar. "Tänk om jag får döda idag. Tänk om jag får känna doften av vargblod mot den blöta mossan". Det går som en rysning längs min ryggrad bara jag tänker på det.


Vi inleder alltid med att sjunga en kampsång och kleta varandra i ansiktet med lera för att trigga igång den riktiga jaktinstinkten. Sedan kan jakten börja.


När jag ligger där i buskar och snår och känner adrenalinet pumpa i ådrorna, då känner man sig verkligen som en riktig "Karlakarl" När en varg sedan dyker upp och jag lyckas knäppa den vilda besten är känslorna fruktansvärt svåra att beskriva. Grottmannen i mig liksom vaknar och jag vill bara rusa fram till den döda vargkroppen, ta en tugga av det råa köttet och sedan slänga upp den på axeln och bära hem den till min grotta, jag menar tillbaka till parkeringen där min fyrhjulsdrivna Jeep Range Roover står.


Varje vargjakt avslutas med bastubad med tillhörande öldrickartävling. I bastun sitter vi och snackar skit, ljuger lite och jämför och betygsätter varandras flickvänner, sambos och fruar. En mycket trevlig sysselsättning. Sven har föresten träffas en riktig babe, med feta, aah ni fattar.


Så häng med oss i jaktföreningen "Grabbarna som inte bangar blod" om du också är en riktig mansgris som tycker om att döda små, oskyldiga djur. 

(detta är egentligen ett tal jag höll under gymnasietiden för att driva min svensklärare, även norrländsk och obotlig mansgris till vansinne)

Oj vad jag är dålig på att skriva blogg!

Helt fruktansvärt värdelös är jag faktiskt. Snart ett helt år har gått sedan jag publicerade senaste inlägget! Har iof varit ett väldigt händelserikt år. Jag har:

*Tagit studenten, gått ut med fina betyg, så fina de bara kan bli faktiskt och känner mej oerhört nöjd. Frågan är bara vad jag ska göra av dem och min framtid. Det tåls att tänka på.

*Varit på en avkopplande semester i Grekland med mina älskade föräldrar. Blev många stunder med en bra bok och svalkande drycker.

*Jobbat på en förskola i jordbro och blivit galen på turkiska tanter som pratar turkiska med varandra i personalrummet fast det bara är jag där som inte förstår va de säger! Väldigt ohyffsat måste jag säga!

* Varit i USA, eller rättare sagt Kalifornien med min älskade Therko. Sandiego är by the way en mycket trevlig stad och amerikanarna ett i mina ögon underskattat folk!

* Blivit singel och upptagen och sedan singel igen, för att nu befinna mig i en känslomässig sörja.

* Börjat jobba på förskolan Kuben tillsammans med Pillie, trivs bra och blir kvar ett tag fram över.

* Träffat väldigt mycket sköna människor, många som jag tyvärr antagligen inte kommer träffa såå mycket sedan jag blivit singel då de tillhör en viss herres bekantskapskrets. Men vi får väl an se kanske kan jag upprätthålla kontakten trots allt. Lär träffa några av dem i morgon då jag ska på en spelning som ovanstående herres band skall ha.

* Dansat mindre än jag önskat men ändå tillräckligt mycket för att hålla abstinensen borta.

* Sjungit massor med min fantastiska kör och insett att jag kanske inte är helt omusikalisk.

Detta var en kort sammanfattning av det år som gått och jag hoppas att jag kommer bli lite bättre på att blogga nu ett tag framöver.


Boktips

Jag har precis läst ut Jenny av Jonas Gardell, en fristående fortsättning på En komikers uppväxt och Ett ufo gör entré. Den handlar om vad killarna i klassen utsatte Juhas vän Jenny för den där sista kvällen vid sjön. Hon våldtogs av ett gäng killar med olika tillhyggen. Hon berövade sin oskuld, dyngrak och avsmimmad.
Omslagsbild

Jag har hört att böckerna i princip är biografier och alltså skulle denna hemska händelse vara sann, det får mig att vilja kräkas. Jag blir arg och frustrerad, hur kan detta hända. Det värsta av allt är att alla vet vad som sker utan att ingripa. Fan ta er, allihopa.

Jennys historia kankse inte är sann men detta händer ständigt i vårt land, människor misshandlas kränks och våldtas i vår närhet, kanske till och med när vi ser på men vi gör ingenting. Jag blir fan rädd för oss, de fega människorna. Fy skäms på oss!

Tack tjejer för en superkväll!!

Igår kväll firade jag och Therese våra nittonårsdagar med middag och utgång. Tack alla supersöta flickor för trevligt sällskap och fina presenter.


Det bjöds på lax med pesto på ljummen pastasallad och vitchokladmouse med bär. Hoppas att det smakade. Sedan blev det lite förkrök med ölspel innan taxin hämtade upp oss och körde oss till k-15. Trots att vi alla var ganska trötta blev det en underbar kväll som för min del slutade hemma hos Sebbe, som förövrigt hade 40 graders feber. Förlåt älskling att jag höll dig vaken och hoppas du blir frisk snart.




Dagens fråga: Varför ska mingelfotograferna vänta så länge innan de fotar mig, så jag alltid hinner bli risig?

Födelsedag och åldernoja

Jag må vara barnslig som en fem åring men jag tror inte jag kommer kunna sova i kväll. I morgon fyller jag nämligen år. 19 år faktiskt, vilken tråkiga ålder va? En riktigt intetsägade ålder. Jag är inte 18, fräsch och ny längre utan, 19, gammal? Jag tror nog att ajg ska degradera mig själv från att vara 88:a till att bli 90:a eller något. Jag saknar den där tiden,när man var 16. Den fylld av hemmafester och vuxenlängtan. Nu står man här, hjar varit myndig i ett år, jag känner mig faktiskt inte som en dag över 15 om jag ska vara ärlig. Jag går bara runt och undrar när någon ska  avslöja mig. Men sen tittar jag på mitt leg och där står det klart och tydligt 880118... Suck, det är väl bara att acceptera att barndomen är över, för länge sen.



En bild från tiden när man fortfarande tyckte att de största probelmen i livet var vilken fest man skulle välja på fredagskvällen!

OC

Jag var antagligen inte ensam om att se säsongspremiären av OC säsong 4? Eller? Allting har vänts upp och ner men jag tror nog att serien är värd att följa ett tag till. Något som slog mig var hur fantastiskt vacker Rachel Bilson är. Snyggare än någonsin, även om jag inte riktigt gillade karaktärens Summers nya Hippiefasoner. Summer ska vara en bossig prinsesstyp, annars är hon inte Summer. Så det så!

The Scientist

Come up to meet you, tell you I'm sorry
You don't know how lovely you are.
I had to find you, tell you I need you,
Tell you I set you apart.
....

And tell me you love me, come back and haunt me
Oh and I rush to the start.
Runnin' in circles, Chasin' up Tails
Comin' back as we are

Nobody said it was easy,
Oh it's such a shame for us to part.
Nobody said it was easy,
No one ever said it would be so hard.



 Det var nog allt jag ville skriva idag. Mitt huvud gör mig galen i bland



Psykologiplugg eller idrottsgalan?

Ikväll har jag ett obehagligt dilemma, på tv går idrottsgalan som jag väldigt gärna skulle vilja se men på sängen ligger böcker och anteckningar som egentligen borde ha min uppmärksamhet. Jag har prov i socialpsykologi i morgon och har inte alls pluggat ordentligt. Allt känns väldigt löst och diifust men ajg har varit med på alla lektioner så det lär inte bli några allt för stora överraskningar. I morgon ska jag också hålla ett 3 minuters tal helt utan stöd på temat "vargar". Hur flum låter inte det egentligen? Jag har bestämt mig för att skriva ett lätt ironiskt tal med titeln: Vargjakt – ett evenemang för riktiga grabbar! Vi får se hur det går. Jag brukar inte ha några problem att tala inför folk, det ger mig snarare kickar än obehag.


God Morgon?

Då var man i skolan då, ingen god morgon alls. Vaknade av klockan tjugo i sju. LÅt den ringa två gånger till innan jag orkade mig upp ur sängen fem minuter över. Som tur var hade jag lagt fram kläder igår, annars hade det aldrig gått ihop. Jag hann faktiskt äta frukost, klä på mig, sminka mig och fixa håret på tjugominuter, nytt rekord tror jag faktiskt att det är. När jag kom till skolan tio i åtta insåg jag att jag inte började förän halv nio och sitter nu här och är lite arg på mig själv och lyssnar på musik, tur att jag fick med mig mobilen med alla bra låtar annars hade jag verkligen dött av uttråkning. Hoppas att resten av dagen blir bättre.

Hata håltimmar

Till största del är mitt schema fritt från håltimmar men ibland utgår ju lektioner och då kan det bildas äckliga små hål som man inte kan fylla med något roligt alls. I morgon har jag en lektion mellan åtta och nio och sedan inget föränn kl tolv. Jag får ingen arbetsro i skolan så jag kommer inte få något plugg gjort. Känns väldigt lockande att sova över den där lilla morgonlektionen. Tyvärr är det en matte C lektion och vi har prov på fredag så det är bara att bita ihop.Det finns säkert någon rolig person som inte heller har något att göra som kan underhålla mig. Eller så får jag väl helt enkelt gå och lägga mig och sova i någon soffa.

Regn, rusk, plugg och en mugg te

Har precis kommit in från en timmes promenad med min mamma. När vi började klä på oss vid halv tolv var det minsann sol utanför fönstret men när vi hade kommit ungefär en kilometer av vår vanliga promenadsträcka började det regna. Jag var inte direkt klädd för regn och är nu alldeles dyngsur. Tror allt att det blir en varm dusch snart, men först ska jag nog göra lite styrkeövningar.

Senare i dag blir det nog mest plugg. Jag går sista terminen i trean på gymnasiet så det gäller att inte säcka ihop, även om det känns ganska lockande att bara strunta i allt just nu. Men i mig finns en liten liten röst som säger: "Karin du orkar om du bara vill" och jag tror det är sant. Jag ska nog ta och hinna med lite tid med mig själv och en stor kopp Rooibos-te och lite tända ljus.


Bikinitajm?!

Efter allt detta snack om sommar och resor blev jag fruktansvårt sugen på att gå runt i bikini. Precis som jag gick där i vårt hus och tänkte på bikinis, varma dagar och sand så ringer en vän och tipsar om Ellos hemsida där hon just hittat en supersöt bikini. Jag kunde inte låta bli att ta mig en titt. Trots att jag egentligen handlar kläder utan att prova dem först väldigt sällan var jag tvungen att beställa en bikini i bandeaumodell och hipstertrosor samt en supersöt klänning i Babydoll-stil. Bikiniöverdelen finns att beskåda här nedan. Försökte hämta de andra bilderna men då vill mitt internet tydligen itne visa sidan. Mitt internet lever sitt eget liv. Lite som en trotsig tonåring.
bikini

Söt va?

Sommarlängtan

Det är bara januari än så länge men jag kan inte låta bli längta till sommaren, allt är så mycket enklare då. Eller är det bara något man har fått för sig för att sommaren alltid har varit förknippad med ledighet? Nej det tror jag inte. Förra sommaren jobbade jag stora delar men den var underbar och fri iallafall. Förra sommaren inleddes tidigt, redan i maj med en språkresa till Frankrike och Nice. Det var bland det roligaste men läskigaste jag gjort i hela mitt liv. Sedan direkt efter skolavslutningen drog jag och två kompisar till Kreta. Underbart skönt med lagom balans mellan party, bad, sol och slappa dagar. Sedan blev det en hel del jobb och den sista ljusglimten var V 29 i Visby vilket var bland det roligaste jag gjort. Vilket RÖJ!

Det jag nästan saknar mest med sommar är att man alltid är fräsch eftersom man är så brun och håret är blont utan att man behöver tänka på väteperoxider. Titte vad man kan vara härligt brun och blond, redan i Juni.

karin i somras


Den 6 juni i år tar jag studenten, så sedan är jag verkligen fri som en fågel. Vet dock inte vad jag ska hitta på sedan. Är väldigt sugen på att åka till Nice, antingen för att studera franska eller bara jobba och glida runt lite grand. Men detta är ingen billig historia så jag måste antagligen jobba lite först. Men mina planer för vad jag ska göra efter studenten kommer nog att skrivas om flitigt här och jag kommer antagligen ändra mig ungefär 1000 gånger.


Lång dags färd mot natt

I Torsdags kväll gjorde jag något som jag tror är ganksa ovanligt, iallfall i min bekantskapskrets. Jag gick på dramaten alldeles ensam och såg Lång dags fär mot natt. En underbar men gripande och ganska tragisk pjäs om en dag i författaren Eugene O'neill's ungdom. Skådespelarna Lena Endre, Jonas Malmsjö, Jonas Karlsson och Börje Ahlstedt är fantastiskt trovärdiga och jag tror inte att jag var ensam om att ha tårar i ögonen större delen av andra akten.

Lång dags färd

Jag har alltid haft skåderspelardrömmar men jag tror inte att det kommer bli något av dem. Men när jag är 100 år kommer jag antagligen gräma mig något fruktansvärt över att jag inte tog tag i min dröm. Jag tror faktiskt inte att jag är tillräckligt talangfull för att göra någon vidare karriär iallafall så nu njuter jag istället av andras talang.

Det finns två skåderspelare jag beundrar absolut mest. Den första är Jonas Karlsson som jag fick njuta av i Torsdags. Han har en förmåga att få mig att känna de känslor som rollen känner på ett sätt jag aldrig tidigare upplevt.

Den andra är Björn Kjellman. Efter att ha sett Jag är min egen fru första gången var jag mållös. Sedan dess har jag sett den ytterligare 3 gånger och är lika facinerad varje gång. Vilken skådis! Om jag hade en hatt skulle jag helt klart ta den av mig för honom.

Let's dance

Igår var det nyprämiär för TV4 Let's dance. Inget toppen program men det är ganska underhållande om man inte har något annat för sig. Så var det för mig igår, jag var alldeles utmattad efter första skolveckan och pojkvännen min är på "Suparresa" till Trysil med sina polare så allt jag orkade var att lägga mig i soffan och slötitta på Tv. När programmet bara pågått i en kvart eller liknande blev jag helt plötligt hur pigg som helst och började längta något fruktanskavärt till att dansen börjar igen. Jag dansar på Haninge dansstudio, här ute i Haninge där jag är bosatt. Jag har dansat sedan på allvar sedan 2001 och denna termin blir det tyvärr bara två klasser i veckan. En streetdance med Robert Wägar och en Showjazz för Elin Machado. Nytt för denna termin är att jag ska undervisa små barn i Rörelselek/dancekids tillsammans med en annan tjej. Det ska bli superkul och fruktansvärt lärorrikt.

Karin och patrik

Här ser vi mig och min killkompis Patrik  när vi var väldigt små och gick på dans tillsammans.

Tidigare inlägg